Sälens historia – från fjällby till ett av Sveriges största skidparadis

Bland Dalarnas majestätiska fjäll ligger Sälen – en plats där historiens vingslag möter modern äventyrslust. Från enkla fäbodar och traditionellt skogsbruk till ett pulserande centrum för vinterturism har Sälen genomgått en remarkabel förvandling genom seklerna. Här, där Västerdalälven slingrar sig genom landskapet och Transtrandsfjällen reser sig mot skyn, har generationer format en särpräglad fjällkultur i Dalarna.

På Sälengodset, Fjällgodset och Olarslodgen har vi låtit oss inspireras av bygdens rika kulturarv. Våra boenden är en hyllning till fjällbygdens traditioner – platser där du kan uppleva nutida bekvämlighet omgiven av historiens närvaro. När du följer med på vår resa genom Sälens historia, från de första nybyggarna till dagens moderna skidparadis, hoppas vi att du känner samma förundran som vi gör inför denna unika plats.

Följ med oss på en historisk vandring genom tiden, från de första fäbodvallarna till dagens livliga skidbackar, och upptäck hur Sälen utvecklades från en avlägsen fjällby till ett av Sveriges mest älskade turistmål.

Detta innehåll är en del av vår SälenFjällen-guide,  där vi samlar både kultur, natur och upplevelser.

Sälens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, innan skidturismen ens var påtänkt. Arkeologiska fynd tyder på att människor kan ha vistats i området redan under 700-talet, lockade av de rika möjligheterna till jakt och fiske. Namnet ”Sälen” härstammar från det fornnordiska ordet för fäbod, vilket berättar om områdets ursprungliga användning.

Under 1600-talet omnämndes samhället som ”Yppersta Sääl” i historiska dokument. Fram till mitten av 1700-talet utgjorde Sälen den nordligaste permanenta bebyggelsen i hela Transtrands socken, med endast enstaka fäbodar längre norrut. När Carl von Linné passerade området juni 1734 under sin berömda dalaresa, beskrev han Hemfjället vid Sälen som den ”yttersta spetsen” av fjällkedjan.

Fäbodar i Sälen var inte bara tillfälliga bosättningar utan kompletta system för djurhållning och livsmedelsproduktion. När byarna i dalgången växte under 1800-talet och tidigt 1900-tal behövde man söka betesmark för boskapen allt högre upp på fjällsluttningarna. När avståndet blev för stort för dagliga vandringar byggdes fäbodarna som säsongsboenden.

Historiska kartor visar hur Sälsäterns, Storgravens och Gruvens fäbodar etablerades längs fjällsidorna. Vandringsstigar och sockenvägar drogs bland annat över Köarskalsfjället för att förbinda dessa platser. I närheten av dagens Gammelgården finns fortfarande spår av myrslåtter och fäbodvallar som vittnar om denna epok.

Fäbodkulturen började dock avta under 1900-talets första hälft, och många av de gamla fäbodarna är idag antingen förfallna eller omvandlade till fritidshus. Vid Lindvallen har man återskapat en traditionell fäbod med får, grisar och getter, vilket idag utgör ett populärt besöksmål för både lokalbefolkning och turister som vill uppleva en glimt av det historiska Sälen.

Livet i fjällbygden präglades av naturens skiftningar. Befolkningen försörjde sig genom jordbruk och boskapsskötsel, men detta gav sällan tillräckligt för överlevnad. Nästan varje gård hade därför en egen smedja där man bearbetade myrjärn som utvanns från myrmalm och smältes i så kallade blästugnar i skogen.

Den lokala sandstenen, som bröts i fjällfoten, gav utmärkta slipstenar och brynen. Dessa produkter transporterades med hästforor till andra bygder i både Sverige och Norge för att säljas eller bytas mot andra förnödenheter. I slutet av 1800-talet hade vissa av dessa bisysslor utvecklats till regelrätta industrier. Horrmunds liebruk blev exempelvis berömt i hela Skandinavien för sina högkvalitativa liar.

Denna djupa förankring i hantverk och naturresurser har format Sälens identitet och utgör fortfarande en betydelsefull del av områdets kulturarv. Under hösten, när fjällnaturen exploderar i gyllene och röda toner, blir kopplingen till historien särskilt påtaglig för besökare.

Trots bygdens isolerade läge fanns det tidiga besökare som hittade vägen hit. Enligt lokal tradition övernattade Gustav Vasa i Olnispagården år 1521 under sin flykt mot Norge. Det var här han nåddes av budbärare från Mora som övertalade honom att återvända och leda upproret mot den danske kungen. Legenden berättar också att den förste som anslöt sig till Gustav Vasas befrielsehär var en ung bonde vid namn Store Gullbrand från Sälen.

År 1903, nästan 400 år efter denna historiska händelse, restes Vasastenen i västra delen av byn för att markera platsen. Monumentet invigdes året därpå med stor ceremoni och festligheter. Detta historiska arv skulle senare visa sig bli avgörande för Sälens utveckling som destination och turistmål.

I början av 1920-talet väcktes tanken att genom ett skidlopp hedra 400-årsminnet av Gustav Vasas befrielsekamp. Redaktören Anders Pers från Mora publicerade den 10 februari 1922 en artikel i Vestmanlands Läns Tidning där han presenterade idén om ett långlopp på skidor mellan Mora och Sälen, inspirerat av Gustav Vasas historiska färd.

Vid ett styrelsemöte den 5 mars 1922 fattades beslutet att redan den 19 mars samma år arrangera tävlingen. Trots den extremt korta anmälningstiden anmälde sig 119 deltagare. Det allra första Vasaloppet startade vid Olnispagården, och den förste segraren blev Ernst Alm från IFK Norsjö med tiden 7 timmar och 32 minuter.

Att Vasaloppet skulle utvecklas till en sådan framgångssaga kunde ingen förutse. År 1961 tvingades man flytta startplatsen från Västra Sälen till nuvarande position i Berga by, eftersom dalgången vid den ursprungliga starten var för trång för det växande deltagarantalet. Idag är Vasaloppet inte bara det äldsta utan också det största långloppet på skidor i världen sett till antalet deltagare.

Medan Sälen idag främst förknippas med vinteraktiviteter, har sommarturismen historiskt sett spelat en betydande roll. Carl von Linnés berömda dalaresa 1734 gjorde bygden känd för en bredare krets och inspirerade fler att följa i hans fotspår för att uppleva den orörda fjällnaturen.

Under 1930-talet började friluftslivet på allvar att ta fart i området. År 1936 uppfördes Sälenstugan vid fjällvägens slut som en bas för vandrare. Sälenfjällen öppnades därmed upp för friluftsentusiaster, och Köarskalsfjället blev särskilt populärt med sina vandringsleder och storslagna utsikt mot Storfjället. Den friska fjälluften och de vida vyerna låg i tiden och lockade besökare från när och fjärran.

Idag erbjuder Sälen ett rikt utbud av sommaraktiviteter som bygger vidare på denna tradition, från vandring och mountainbike-cykling till fiske och paddling i områdets sjöar och vattendrag. Sommaren i Sälen är en tid då besökare verkligen kan uppleva fjällets historia och kultur på nära håll.

Järnvägens ankomst till Sälenområdet 1928 gav den första verkliga impulsen till turism i bygden. Nyåret 1930 inkvarterades den första gruppen storstadsungdomar i Sälen, och fler följde snart i deras spår. Tågresan var långt ifrån bekväm – ouppvärmda trävagnar med en enkel kolkamin i mitten – men entusiasmen för fjällvärlden övervann alla besvärligheter.

I början av 1930-talet anlades vägen från Sälens by upp till Sälfjället, vilket ytterligare förbättrade tillgängligheten. Nyåret 1933-1934 arrangerade Stockholmstidningen och Skidfrämjandet den första stora organiserade resan till Sälen för 175 skolungdomar. Deltagarna åkte skidor, företog slädfärder till Støa i Norge och upplevde fjällvärlden på nära håll. Arrangemanget blev en stor framgång och fick omfattande publicitet i rikspressen.

Den 7 april 1946 arrangerades den första slalomtävlingen i Sälenområdet, i en backe intill den nybyggda Sälenstugan. Den första mekaniska skidliften i området invigdes vintern 1949 vid samma plats. Under vintersäsongen var liften utrustad med ”galgar” som drog skidåkarna uppför backen (liknande dagens ankarliftar), men redan samma sommar installerades korgar på linbanan för att möjliggöra drift även under barmarkssäsongen. Detta var den första linbanan med sommardrift i hela Sverige.

Under 1950-talet invigdes Sälens andra skidlift vid det nybyggda Högfjällshotellet, som hade öppnat sina dörrar för gäster påsken 1937. Hotellet uppfördes på initiativ av den norske entreprenören Johan Wilhelm Klüver och etablerade sig snabbt som ett centrum för den växande fjällturismen i området.

År 1960 fanns det cirka 100 fritidshus i hela Sälenområdet. I början av 1960-talet började Lima landskommun sälja tomter för fritidsbebyggelse vid Tandådalen. Skidliften i Tandådalen, belägen på fjället Västra Kalven, invigdes 1962. Samma år etablerades också husvagnscampingen Caravan Club intill anläggningen, vilket markerade början på en ny era för turismen i området.

Skidanläggningen på grannfjället Hundfjället invigdes 1966, följt av Lindvallen 1967, Stöten 1976 och Kläppen, belägen söder om tätorten, som öppnade 1982. Varje anläggning har sin egen unika historia och karaktär, men tillsammans har de bidragit till att göra Sälen till ett av Sveriges främsta skidområden med internationell dragningskraft.

Idag omfattar Sälen sju vintersportanläggningar av varierande storlek. De största är Lindvallen/Högfjället och Tandådalen/Hundfjället som ägs och drivs av Skistar. Lindvallen och Hundfjället har en tydligare familjeprofil med omfattande barnområden, medan Tandådalen erbjuder mer utmanande åkning för erfarna skidåkare.

Julhelgen och nyårshelgen utgör höjdpunkter i Sälens vinterkalender, då tusentals besökare söker sig till fjällen för att uppleva snö, skidåkning och gemytlig stämning. Traditionen att fira jul och nyår i fjällmiljö har blivit en viktig del av många svenska familjers liv och bidrar till områdets särskilda atmosfär.

I december 2019 invigdes Sälen Trysil Airport, även kallad Scandinavian Mountains Airport, vilket blev den första nya flygplatsen i Sverige på 20 år. Flygplatsen har öppnat upp Sälen för internationella besökare och gjort området mer tillgängligt året runt, vilket markerar ett nytt kapitel i bygdens historia.

Skidanläggningarna i Sälenområdet utgör idag ett av landets största besöksmål med över 2 miljoner gästnätter årligen. Området har också stått värd för flera internationella idrottsevenemang. I Stöten arrangerades 1990 en världscuptävling i slalom, Hundfjället har flera gånger varit värd för världscupen i speedski, och tidigare har även världscupen i snowboard arrangerats i Tandådalen.

Sälen har utvecklats från en säsongsbetonad skidort till en komplett helårsdestination där aktiviteter och upplevelser finns tillgängliga under alla årstider. Orienteringstävlingen O-Ringen har arrangerats i Sälen vid två tillfällen, 2008 och 2016, vilket illustrerar områdets bredd som idrottsdestination bortom vintersporterna.

Det lokala idrottslivet präglas av Sälens IF, som bildades 1922 samma år som det första Vasaloppet. Föreningen har flera aktiva sektioner, bland annat alpint, längdskidor, fotboll, friidrott och cykel. Föreningens verksamhet är koncentrerad till Tjärnhedens IP, belägen söder om tätorten, och bidrar till att hålla bygdens traditioner och gemenskap levande.

I takt med att turismen växer blir hållbarhetsfrågor allt viktigare för Sälenområdets framtid. Moderna besökare söker inte bara upplevelser utan också ett ansvarsfullt förhållningssätt till natur och miljö. Sälen arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, från energieffektiva anläggningar till lokalt producerad mat och miljövänliga transportalternativ.

Allt fler besökare väljer att resa till Sälen med elbil, och laddinfrastrukturen byggs kontinuerligt ut för att möta denna ökande efterfrågan. Samtidigt erbjuder den nya flygplatsen ett bekvämt alternativ för långväga gäster, vilket minskar behovet av långa bilresor och därmed koldioxidutsläppen.

Sälen är idag inte bara en plats för naturupplevelser utan också för kultur och evenemang som knyter an till bygdens historia. Sedan 1993 arrangeras den årliga säkerhetspolitiska konferensen Folk och försvar på Högfjällshotellet, där politiker, myndighetsrepresentanter, näringsliv och civilsamhälle samlas för att diskutera säkerhetspolitik och krisberedskap.

Under höstlovet fylls Sälen av familjer som söker sig till fjällen för aktiviteter och avkoppling innan vintersäsongen drar igång på allvar. Det är en perfekt tid att uppleva fjällets färgprakt och delta i de många aktiviteter som anordnas för både barn och vuxna, samtidigt som man kan ta del av områdets rika kulturhistoria.

Sälens historia är en fascinerande resa från enkla fäbodar till ett modernt turistmål i världsklass. På Sälengodset, Fjällgodset och Olarslodgen har vi tagit vara på denna rika historia och skapat boenden där du kan uppleva det bästa av både dåtid och nutid i hjärtat av Dalarnas fjällvärld.

Våra stugor och lägenheter är byggda med respekt för fjällbygdens traditioner men erbjuder samtidigt all den komfort och bekvämlighet som moderna resenärer förväntar sig. Här kan du känna historiens vingslag samtidigt som du njuter av högklassig service och modernt boende.

Vill du veta mer om vad Sälen har att erbjuda idag? Utforska våra guider till vandring, aktiviteter och sevärdheter i området. Oavsett om du är intresserad av historia, natur eller äventyr, finns det något för just dig att upptäcka i Sälen.